Svensk ordbok 2009, webbversion

generation [-∫o´n] substantiv ~en ~er gen·er·at·ion·en●grupp av (samtliga) personer i ungefär samma ålder ofta i ett land el. i än­nu större samman­hang men äv. om släkt­led; vanligen med ton­vikt på förhållandet mellan föräldrar och barn släkt.tekn.yrk.JFRcohyponymsläktled generationsmotsättningmellangenerationen hållbar ut­veckling för kommande generationerde som blev vuxna under första världs­kriget sades till­höra en förlorad generationden äldre generationen har ofta svårt att förstå den yngreföre­taget gick i arv från generation till generation○äv. om tids­rymd från det att en levande varelse föds tills den får egen av­komma, för människans del i genom­snitt ca 30 årJFRcohyponymmansålder under generationer har den gamla smedjan försett orten med redskap av alla de slagpå tre generationer har det inte fötts någon flicka i släkten○ibl. äv.års­kull generationer av skol­barn minns henne som en underbar lärare○äv. med ton­vikt på vad som är typiskt för (vissa) personer i en viss ålders­klassgenerationsromangenerationssymbolbiogenerationden ironiska generationen○äv. bildligt om före­teelser av samma slag till­hörande samma utvecklings­stadiumen ny generation tv-mottagaretredje generationens mobil­telefonifjärde generationens rymd­farkosteren generation (av ngra), en generation (ngra)sedan 1766av lat. genera´tio ’födande; släkt­led’; jfr generera