Svensk ordbok 2009, webbversion

gif`termål substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en gift·er|­mål·et●akt var­vid två personer gifter sig med var­andra släkt.tid.JFRcohyponymvigsel giftermålet ägde rum på midsommar­dagenett giftermål (med ngn)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. giptarmal, till genitiv sing. av gipt ’bortgivande; bortgiftande’ och mål 6 i bet. ’av­tal’; jfr 1förmäla, gemål