Svensk ordbok 2009, webbversion

grill substantiv ~en ~ar grill·en●an­ordning med ett galler för tillagning av mat genom stark upp­hettning utan fett eller vätska med t.ex. glödande kol el. elektricitet (i ugn) som värme­källa kokk.trafik.grilljärngrillkolgrillkorvgrillspettinfragrillutegrillålbitarna fräste och hoppade på grillen○äv.(enklare) restaurang som huvud­sakligen serverar grillad mat Jannes grill○äv. om (ibl. finare) del av restaurang○äv. bildligt om gallerliknande konstruktion, särsk. så­dan mellan strål­kastarna på en bils framparti av­sedd för luftinsläpp till motornen grill av rost­fritt stålsedan 1837av eng. grill med samma betydelse; av fra. gril ’halster’; av lat. crati´culum ’litet galler­verk’