verb gröpte gröpt, pres. gröper
gröp·er●ofta med partikelnur
gräva ett mindre hål i
NollJFRcohyponymholka ur
hon gröpte ur ett par avokador och fyllde dem med räkorgröpa (ur) ngt, gröpa (med ngt) i ngtsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. gröpa; nära besl. med grop
Subst.:vbid1-175140gröpande,
gröpning