Svensk ordbok 2009, webbversion

gå`va substantiv ~n gåvor gåv·an●ngt som ges bort utan att ngn mot­prestation krävs av mot­tagaren NollSYN.synonym1present JFRcohyponymallmosacohyponymdonationcohyponym2skänk gåvopaketbröllopsgåvadopgåvajulgåvaminnesgåvapenninggåvage en gåvaöver­lämna en gåvamuseet fick målningen i gåvaen del av före­målen har de köpt, annat har de fått som gåva○äv. bildligt, spec. om talang e.d.ibl. ngt högt.JFRcohyponymbegåvning 1cohyponymfallenhet siargåvautförsgåvalivets gåvahan har verkligen talets gåvaden äldre systern är en duktig sångerska, men den yngre har inte fått den gåvanen gåva (från ngn) (till ngn/ngt)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. gava; trol. av lågty. gave med samma betydelse; bildn. till 1giva (se ge); jfr begåva