Svensk ordbok 2009, webbversion

häng`e substantiv ~t ~n häng·et●hängande, axliknande blom­ställning som faller av efter blomningen; hos bl.a. många löv­träd bot.SYN.synonymblomhänge blomhängehanhängesälghängehassel­buskarnas hängensedan 1750bildat till hänga