Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
här·lig·het·en1ngt som är en del av ett överflöd av tilltalande företeelser
Nollall världens härligheter i skyltfönstrenhela härlighetenalltihop
finansieringen av den nya arenan är klar och hela härligheten kommer att kosta 5 miljarder kronor
sedan början av 1500-taletEtt forn-svenskt legendariumfornsv. härlikhet
2knappast plur.
praktfull och vördnadsbjudande höghet
relig.se Guds härlighetmakten och härlighetensedan 1526