substantiv,
ingen böjning
hög|form●bästa tänkbara kroppsliga tillstånd
särsk. med tanke på förmåga till idrottsprestationer
sport.hon kom i högform lagom till OS○äv. i fråga om annan prestationsförmågahela revytruppen var i högform och publiken stortrivdes(i) högformsedan 1929