verb höljde höljt, pres. höljer
hölj·er●ibl. med partikel, särsk.in, om, över
helt täcka eller omsluta
ngn/ngt; om täckande material av olika slag
NollJFRcohyponymomhölja
träden var höljda av snötvå kvinnor höljda i långa mantlar○äv. om personde höljde över honom med en mantel○äv. bildligtslaget som höljde flottan i ärahölja (in/om/över) ngn/ngt (med ngt)vara höljt i dunkelse2dunkel
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. hylia; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. lat. occul´ere ’dölja’; jfr hjälm, huldra, hylle, hylsa
Subst.:vbid1-190068höljande,
vbid2-190068höljning
2höl`ja
substantiv ~n höljor
hölj·an●större fördjupning i sjö eller vattendrag
Noll○äv.grund, vattenfylld fördjupning i (tillväxande) mosse
mossens höljor som blir tuvor och tuvor som blir höljorsedan 1782till fornsv. hyl; trol. besl. med hål