Svensk ordbok 2009, webbversion
hön`shjärna
substantiv ~n hönshjärnor
höns|hjärn·an●mycket svag hjärna
oförmögen till klart tänkande o.d.
vard.psykol.det gick inte in i hans hönshjärna○äv. om person utan förmåga till klart tänkandehönshjärnorna i ledningen var oförmögna att fatta beslutsedan 1736