Svensk ordbok 2009, webbversion

hinsidan [hi`n-el.hin`-] substantiv, best. f. hin|­sid·an●an­dra sidan om ngt mindre brukl.Nollpå hinsidan älven○äv. bildligtpå hinsidan sekel­skiftet(på) hinsidan ngtsedan 1526till fornsv. hin, se hin