pronomen
●i ett fåtal uttryck
vem?
åld.Nollmormor kanske överlever dem allihop, ho vet?sedan 800-taletrunsten, Rök, Östergötlandrunform hoaR; fornsv. ho, utvecklat ur äldre hva; av oklar uppkomst; jfr vem
2ho
substantiv ~n ~ar
ho·ar●typ av (långsmal) öppen vattenbehållare
spec. för vattning el. utfodring av husdjur
hush.jordbr.JFRcohyponymbalja 1
svinho○äv.vanligen i sammansättn.
öppen vattenbehållare
särsk. för tvättning
diskhotvätthosedan ca 1450 (i sammansättn. svina-)Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. ho; spec. svenskt ord av ovisst urspr.
3ho
interjektion
●ofta upprepat
som uttryck för känslor, t.ex. lättnad efter avslutat arbete
Nollhohoho, nu var det överstökat!○äv. som tillrop, t.ex. igenkänningsrop i skogenhallå!
ho ho, här är jag!○äv. återgivande (grovt) skratt”Ho ho ho!” skrattade han○äv. återgivande gökens läte el. vindens vinande”ho, ho”, lät detsedan 1674ljudhärmande