Svensk ordbok 2009, webbversion

hu`srum substantiv ~met hus|­rumm·et●till­fällig bo­stad serv.SYN.synonymlogi de sökte husrum för natten, men alla hotell var full­belagda○spec. i ett (äldre) fast ut­tryckhon tjänade piga för mat och husrum och 15 kronor i veckansedan 1407testamente upprättat av borgaren i Skänninge Peter Sadelmakare och hustru (Svenskt Diplomatarium)fornsv. hus­rum