Svensk ordbok 2009, webbversion
häng`e
substantiv ~t ~n
häng·et●hängande, axliknande blomställning
som faller av efter blomningen; hos bl.a. många lövträd
bot.SYN.synonymblomhänge
blomhängehanhängesälghängehasselbuskarnas hängensedan 1750bildat till hänga