Svensk ordbok 2009, webbversion
hä
`
nryckt
adjektiv
,
neutr.
~
hän|ryck·ta
●
(plötsligt) gripen av oemotståndlig förtjusning
admin.
psykol.
JFR
cohyponym
hänförd
de var hänryckta över hennes sång
hänryckt (av/över ngn/ngt/att+V/SATS)
sedan 1771