verb ihågkom ihågkommit ihågkommen ihågkomna, pres. ihågkommer
i·håg|komm·er●vanligen lös förb., jfrkomma ihåg
ha (ngn) i åtanke
ofta för att visa uppskattning
komm.han ska tacksamt ihågkommas för sin generositet och hjälpsamhetkriget måste ihågkommas som en varning till framtida generationerihågkomma ngn/ngt (med ngt)sedan 1521Subst.:vbid1-191289ihågkommande