verb ~de ~t
in·duc·er·ar●framkalla (elektrisk spänning) genom induktion
fys.seseinduktion 2
inducera ngt (från/ur ngt)sedan 1840av lat. indu´cere ’föra in’; jfr deducera, producera, reducera
Subst.:vbid1-192583inducerande,
vbid2-192583inducering;
induktans,
induktion