verb ~de ~t
in|fri·ar●förverkliga
ngt som ställts i utsikt (av vederbörande själv el. av andra)
komm.infria ett löfteen spelare som inte har infriat förväntningarnahan måste infria sina borgensåtagandeninfria ngtsedan 1872äldre äv. ’betala; fullgöra’; till fri i bet. ’befriad’
Subst.:vbid1-193108infriande