Svensk ordbok 2009, webbversion
[in∫enjö`rs-]
substantiv ~en
ingenj·örs|konst·en●(teknisk) färdighet eller skicklighet i ingenjörsyrket
vetenskapl.byggnaden ger prov på magnifik ingenjörskonstsocial ingenjörskonst
(metoder för) omdaning av ett samhälles sociala struktur med politiska medelvanl. med ambitionen att främja rättvisa, jämställdhet etc.
föreställningen om en social ingenjörskonst har antika anor
sedan 1873