verb inhyste inhyst, pres. inhyser
in|hys·er●äv. lös förb., sehysa 1
ge tillfällig bostad åt
ngn
serv.JFRcohyponymlogera
de nyanlända inhystes i baracker○äv. med avs. på föremål e.d.möblerna är inhysta på ett lagerinhysa ngn/ngt ngnstanssedan 1621Subst.:vbid1-193424inhysande,
vbid2-193424inhysning