verb ~de ~t
in·okul·er·ar●utföra inokulation av
med.redan under antiken kunde man vaccinera mot smittkoppor genom att inokulera försvagat smittkoppsmaterialinokulera (ngt) (på ngn/ngt)sedan 1727av lat. inocula´re ’inympa’, till in´ ’in; i’ och oc´ulus ’öga; knopp’
Subst.:vbid1-194533inokulerande,
vbid2-194533inokulering;
inokulation