Svensk ordbok 2009, webbversion

in`ringa verb ~de ~t in|­ring·ar●äv. lös förb., jfr2ringa in 2 an­gripa från alla håll och spärra av flykt­vägarna för större grupp (stridande) af.mil.JFRcohyponyminnesluta en hel division inringades○äv. bildligtan­vända o­lika metoder eller kriterier för att av­gränsa ngt komplicerat sak­förhållande inringa problemetinringa ngra/ngtsedan 1731Subst.:vbid1-194806inringande, vbid2-194806inringning