Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
in·teri·ör·en●det inre av en byggnad
el. liknande anläggning; särsk. med tonvikt på möblering, dekor o.d.
arkit.JFRcohyponym1exteriör
heminteriörkyrkans interiör var enkel○äv. om motsvarande bildframställninghan ställer ut interiörer och stilleben○äv. bildligt(skildring av) inre förhållanden
tidsinteriörinteriörer från finansvärldeninteriören (av ngt)sedan 1734av fra. intérieur med samma betydelse; till lat. inter´ior ’inre’; jfr 1exteriör, intim
adjektiv ~t
in·teri·ör●som har att göra med interiören
av en byggnad e.d.
arkit.en varsam interiör renoveringbyggnaden är intressant både interiört och exteriört (adv.)sedan åtm. 1992