Svensk ordbok 2009, webbversion

jo`rdbruk substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en jord|­bruk·et●yrkesmässig odling av jord ibl. inklusive kreaturs­skötsel och skogs­bruk jordbr.SYN.synonymagrikultur JFRcohyponymlantbrukcohyponymskogsbrukcohyponymåkerbruk jordbruksbygdjordbruksproduktekologiskt jordbrukbiodynamiskt jordbrukjordbruk och boskaps­skötselendast ett par procent av den yrkes­verksamma befolkningen i Sverige arbetar in­om jordbruket○äv. om fastighet där jord­bruk bedrivsmönsterjordbruksmåjordbrukett blomstrande jordbrukdriva ett jordbrukjordbruket lades ner 1952extensivt jordbrukjord­bruk som bedrivs med liten in­sats av kapital och arbets­kraft per yt­enhetintensivt jordbrukjord­bruk som bedrivs med stor in­sats av kapital och arbets­kraft per yt­enhetsedan 1662