Svensk ordbok 2009, webbversion

jukebox [(d)jo´kbåks] substantiv ~en ~ar juke|­box·en●apparat med mynt­automat för upp­spelning av grammofon- eller cd-skivor vanligen på kafé musiksedan 1950av eng. juke­box med samma betydelse; till am. sydstatsslang juke ’värds­hus; sylta; bordell’; till gullah (kreolengelska, South Carolina) juke, joog ’o­ordentlig; syndig’ och box ’låda’