Svensk ordbok 2009, webbversion
käm`patag
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kämpa|tag·et1tag eller grepp som en kämpes
mindre brukl.komm.sedan 17592knappast sing.
kämpatakter
vard.; särsk. sportsport.matchen kännetecknades mer av kämpatag än av skönspelsedan 1918