substantiv ~n kättar
kätt·en●avbalkning i stall eller ladugård
mest för mindre husdjur men äv. för förvaring av hö e.d.
jordbr.JFRcohyponymboxcohyponymbås
fårkättehökättekalvkättesedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagenfornsv. kätte; ev. besl. med lågty. kete ’hydda; skjul’