substantiv,
best. f. ~ el. kammarkollegiet
kammar|kol·legi·et●vanligen best. f.
ett centralt ämbetsverk under justitiedepartementet som bl.a. handlägger frågor om statlig egendom
samh.sedan 1649Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f. ~ el. kammarkollegiet
kammar|kol·legi·et●vanligen best. f.
ett centralt ämbetsverk under justitiedepartementet som bl.a. handlägger frågor om statlig egendom
samh.sedan 1649