Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
kikn·ar●i vissa uttryck
tappa andan
på grund av intensivt skrattande, hosta e.d.
komm.med.kikna av skrattbarnen skrattade så de kiknadekikna (av ngt)sedan ca 1600till sv. dial. kika ’tappa andan’; ljudhärmande
Subst.:vbid1-206264kiknande,
kikning