Svensk ordbok 2009, webbversion

kineti´k [ç-el.k-] substantiv ~en kin·et·ik·en●del av mekaniken som beskriver sam­bandet mellan kroppars rörelser och de krafter som verkar på dem särsk. vad gäller de verkande krafterna och kropparnas massor fys.JFRcohyponymkinematik sedan 1887till grek. kinetikos´ ’som hör till rörelse’