[kiås´kel.çås´k]
substantiv ~en ~er
kiosk·en●liten (fristående) byggnad för försäljning av tobak, tidningar, sötsaker m.m.
vanligen med försäljning genom lucka
serv.JFRcohyponymaffär 1cohyponymbutik
glasskioskgottkioskkorvkiosktidningskiosk○äv. ngt utvidgati sammansättn.
telefonkiosksedan 1884av fra. kiosque ’liten paviljong; kiosk’; av turk. köçk ’trädgårdspaviljong’
Beträffande uttalsvariationen, jämför stilruta för kex.