Svensk ordbok 2009, webbversion

klass´isk adjektiv ~t klass·isk1som är känd (och all­mänt erkänd) sedan gammalt och ofta ut­gör före­bild e.d. admin.af.den klassiska lösningen på problemetett revy­nummer som blivit klassisktsedan 1820av ty. klassisch, fra. classique med samma betydelse; av lat. class´icus ’som hör till (första) klassen (av med­borgare)’, till class´is, se klass 2som har att göra med antiken admin.historia.klassiska språkklassiskt latinett klassiskt tempeldet klassiska dramatsedan 17883som har erkänt bestående konstnärligt och kulturellt värde allmän kulturkonstvet.litt.vet.Rembrandts klassiska verkden klassiska litteraturenen klassisk västern­filmen roman som kommer att bli klassisk○spec. om (finare) musik etc. in­om en tradition från åtm. 1600-talet och fram­åt, vanligen i mots. till folkligare musiktyperJFRcohyponymseriös klassisk musikklassisk gitarrsegitarr sedan 1787