substantiv ~t ~n
knyt·et●mindre börda som är inbäddad i tygstycke e.d.
kokk.JFRcohyponymbylte
han hade sina få ägodelar i ett knyte○ibl. äv.litet barn
hon bar ut det skrikande knytet○äv. om bakverk med fyllningäppelknytesedan 1563till knyta
Svensk ordbok 2009, webbversion