Svensk ordbok 2009, webbversion

koncern [-ä´rnel.-ö´rn] substantiv ~en ~er kon·cern·en●företagsenhet där ett bo­lag behärskar ett eller flera an­dra bo­lag genom aktie- el. rösträttsmajoritet ekon.koncernledningtidningskoncernhela koncernen gick med förlustsedan 1919av eng. concern ’affär; an­gelägenhet; koncern’, till concern ’an­gå; gälla’; jfr diskret, 2sekret Uttalet [konsö´rn] var länge det vanligaste men på senare år har uttalet [konsä´rn] mer och mer tagit över. Det är en anpassning till svenskans uttalssystem som får anses fördelaktig (jfr t.ex. cistern, modern).