Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kon·kre·ment·et●stenliknande bildning av salter i kroppshåligheter och vävnader
t.ex. i urin- el. gallvägar
med.sedan 1810av lat. concremen´tum ’sammanväxning’, till concresc´ere ’växa samman; hårdna’; jfr 1konkret