Svensk ordbok 2009, webbversion

konsula´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kon·sul·at·et●typ av statlig representation i ut­landet med upp­gifter särsk. på handels- och sjöfartsområdet samt beträffande passviseringar o.d. samh.JFRcohyponymambassadcohyponymlegationcohyponymbeskickning 1 generalkonsulathon förnyade sitt pass på konsulatethan fick resa hem på konsulatets bekostnad○äv. om mot­svarande lokaljul­festen på konsulatetsedan 1734av lat. consula´tus ’konsuls ämbete’