adjektiv ~t
kontra·dikt·or·isk1vanligen i vissa uttryck
som strider mot tidigare yttrande
el. tankegång
admin.fil.JFRcohyponymkonträr
sedan 17992som innebär att motparten får tillfälle att yttra sig
över kärandens el. åklagarens yrkanden, och att alltså ingen ska dömas ohörd
jur.den kontradiktoriska principenen kontradiktorisk processsedan 1885