Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
korn|knarr·en●en brunspräcklig och grå rallfågel med knarrande läte
förekommande på sanka kärrängar och i sädesfält
zool.SYN.synonymängsknarr
en kornknarr som snarpar natten i ändasedan 1747Nu när de trötta sova, kornknarr, sänghalm, vill jag gå ut och lova skymningens unge gud.Början på dikten Kornknarr, sänghalm av Erik Axel Karlfeldt (i Hösthorn, 1927)