Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en
kor·ros·ion·en1metallförstöring genom kemisk inverkan av vätskor eller gaser
som t.ex. bildar rost på järn och ärg på koppar
tekn.korrosionsskyddkorrosion (av ngt)sedan 1736till korrodera
2nötning och avslipning av fast berggrund genom yttre krafter
särsk. partiklar som transporteras av vind, vatten el. is
geol.korrosion (av ngt)sedan 1911