[krik`s-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
krigs|råd·et1rådplägning som högre befälhavare håller med underlydande officerare
i brydsamma lägen i krig
komm.mil.hålla krigsråd○äv. bildligtfamiljen höll krigsråd vid köksbordetkrigsråd (med ngn) (om ngt/SATS), krigsråd (mellan ngra) (om ngt/SATS)sedan 16272(titel för) högre civil ämbetsman i arméförvaltningen
mil.yrk.sedan 1540