Svensk ordbok 2009, webbversion
krull
substantiv
~et
krull·et
●
krulligt hår
kläd.
JFR
cohyponym
burr
brunt krull
○
äv. med tanke på formen
hon försökte få bort allt krull ur håret
sedan ca 1755
till
krulla
substantiv ~et
krull·et●krulligt hår
kläd.JFRcohyponymburr
brunt krull○äv. med tanke på formenhon försökte få bort allt krull ur håretsedan ca 1755till krulla