Svensk ordbok 2009, webbversion

kru`trök substantiv ~en krut|­rök·en●rök som upp­kommit genom förbränning av krut tekn.○spec. äv. i ut­tryck för att en svår­överskådlig situation över­går i ett läge med möjlighet till över­blicknär krutröken hade lagt sig stod hemma­laget som segrareha luktat krutrökha viktiga (fysiska) erfarenheter​ i kompaniet fanns åt­skilliga som redan tidigare hade luktat krut­rök sedan 1665