Svensk ordbok 2009, webbversion

käm`patag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kämpa|­tag·et1tag eller grepp som en kämpes mindre brukl.komm.sedan 17592knappast sing. kämpa­takter vard.; särsk. sportsport.matchen känne­tecknades mer av kämpatag än av skön­spelsedan 1918