Svensk ordbok 2009, webbversion

kö´ret substantiv, best. f. sing., neutr. kör·et●i sammansättn. och ett ut­tryck (den tjatiga) verksamheten ned­sätt.Nolljämlikhetsköretkvinnokörethela köretallt­ihopvard.; ibl. ngt ned­sätt.​ spelarna togs emot med flaggor, musik och hela köret sedan 1980till köra