substantiv,
ingen böjning
matrl.(vara) som ler och långhalm(vara) oskiljaktiga
de hade hängt ihop sedan barndomen och var fortfarande som ler och långhalm
sedan ca 1385Klosterläsningfornsv. ler ’lera’; speciellt nord. ord; ur en ordrot med bet. ’smörja; klibba’; besl. med lim; idiomet hänga ihop som ler och långhalm (1880) urspr. med tanke på metoden att blanda lera med halm till fogematerial i husväggar av ris o.d.