Svensk ordbok 2009, webbversion

lyck`lig adjektiv ~t lyck·lig1som känner varaktig, djup glädje och tillfreds­ställelse om person admin.komm.JFRcohyponymglad 1 de levde lyckliga i många århon var lycklig med honomen lyckligt lottad familj (adv.)○äv. mer till­fälligtglad, avunds­värd han var lycklig över berömmethon är lycklig som får resahan är lycklig ägare till en ny Volvo○äv. om handling, tid o.d.ett lyckligt leendeett lyckligt äktenskapderas lyckligaste tidhon är lyckligt gift (adv.)lycklig (för/över ngn/ngt/att+V/SATS)skatta sig lyckligan­se sig vara lyckligi visst avseende​ hon kan skatta sig lycklig att hon inte å­drog sig några allvarliga skador vid vurpan sedan 1751fornsv. lykkeliker ’som slutar gynnsamt’; till 1lycka 2som med­för gynnsamma följder admin.komm.ett lyckligt beslutäventyret av­löpte lyckligt (adv.)○spec.som med­för glädje och tillfreds­ställelse lycklig resa!ett lyckligt slut på filmenen lycklig tilldragelsesetilldragelse prisa sin lyckliga stjärnasestjärna 1 vara född under en lycklig stjärnasestjärna 1 sedan 1486Monumenta diplomatica Svecana