Svensk ordbok 2009, webbversion

lä`ge substantiv ~t ~n läg·et1sätt som ngt är placerat på spec. med hän­syn till om­givningar o.d. rum.lägesbeskrivningen villa med attraktivt lägestaden har ett vackert läge vid kusten○spec. äv. om en in­ställning e.d. (av ngt) bland ett begränsat an­tal möjligatonlägevilolägehan bytte läge på spakenbron hade fastnat i upp­fällt läge○spec. äv. om den rätta positionen för viss verksamhetskottlägehan lyckades inte få klotet i läge○äv. med ren positionsbetydelsebestämma far­tygets läge(ngts) lägesedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. läghe; bildn. till ligga 2aktuella om­ständigheter som ngn/ngt befinner sig i tid.JFRcohyponymsituationcohyponymtillstånd 2cohyponymstatus 1 förhandlingslägenödlägeutgångslägevärldslägeett gynnsamt lägeett känsligt lägeha läget under kontrollläget på arbets­marknadendet råder fort­satt spänt läge i landeti dagens läge kan vi inte ut­lova några reformerdå kommer saken i ett nytt läge○äv. mer skämts.pejla lägetkolla in läget på diskotekettjänare, hur är läget?○spec. om gynnsamma om­ständigheterdet var läge för att bjuda slamläget (i/på ngt), läget (för ngn/ngt)gilla läget acceptera om­ständigheterna som de äroch inte protestera o.d.​ det var bara att finna sig i situationen och gilla läget skarpt läge av­görande, kritisk situation​ det börjar dra i hop sig till skarpt läge i löne­förhandlingarna för lärarna sedan 17033vanligen i sammansättn. an­ordning för placering och fast­hållning av ngt vanligen en skåra, en ur­tagning e.d.; ofta i tekniska samman­hang rum.axellägepatronlägesedan 1886