Svensk ordbok 2009, webbversion

läng`e adverb, komp. längre [läŋ´-], superl. längst ●under tids­period av större ut­sträckning absolut el. i förhållande till den i samman­hanget ut­mätta tiden tid.han stannade längehon brukar sova länge på morgnarnaposten brukar komma längre fram på dagen○äv. i ut­tryck för att ngt ligger långt till­baka i tidenförberedelse­stadiet har vi passerat för länge sedanhan bor här sedan längevi har inte setts på länge○äv. (i komp. i negerade ut­tryck) för att ut­trycka att ngt upp­hörthon bor inte här längre(både) länge och väl(mycket) länge​ om man kokar frukterna av rosen­kvitten både länge och väl får man till slut en underbar gelé i det längsta så länge som möjligt​ många barn är i det längsta lojala med sina föräldrar långt om längeselångt 2 så länge1tills vidare​ vi börjar med för­rätten så länge! 2medan​ så länge vi är här måste ni upp­föra er väl 3så lång tid​ så länge kan jag inte vänta än(nu) så längehit­tills​ än så länge har allt gått bra sedan 1000-taletrunsten, Tystberga, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform lenki, fornsv. längi; till lång