Svensk ordbok 2009, webbversion

lä`shuvud substantiv ~et, plur. ~en äv. ~, best. plur. ~ena läs|­huvud·et●fallenhet för teoretiska studier särsk. hos person som detta inte förväntas av psykol.prästen hade sagt att han hade läshuvud○äv. om mot­svarande personhon är ett riktigt läshuvudsedan 1800