[maŋnifi´kel.manjifi´k]
adjektiv ~t
magni·fik●mycket ståtlig och påkostad
admin.psykol.JFRcohyponymstorartadcohyponympraktfull
ett magnifikt barockslott○ibl. om persondrottningen var magnifik i sin galaklänning○äv. försvagatutomordentlig
en magnifik prestationmagnifik (att+V)sedan 1629via fra. av lat. magnif´icus med samma betydelse, till ma´gnus ’stor’; jfr magnat, magnificus